”Stämpelskatten är ett reellt hinder, Sverige har redan missat ett antal fartyg”

I min förra krönika ifrågasatte jag politikernas vilja och förmåga att kratta manegen avseende förutsättningarna för svensk flagg, samt inte minst det hinder vi har i form av en stämpelskatt. 

Stämpelskatten kan jämföras med en lagfartsavgift, eller kanske pantbrevs-avgift. Ett pantbrev används som säkerhet till den bank eller det finansieringsinstitut som ger lån vid investering i till exempel ett fartyg. En stämpelskatt på 0,4 procent tas ut vid utfärdande av pantbrev. Att köpa ett fartyg innebär en mycket stor kapitalinvestering och därmed kan stämpelskatten bli så hög att en fartygsägare väljer en annan flagga bara för detta. 

Blå Tillväxt jobbar för att få politikerna att ersätta stämpelskatten med en stämpelavgift som skall täcka de administrativa kostnaderna, inget mer. Skulle vi lyckas få politikerna att snabbt ta det beslutet, kommer vi i ett bättre konkurrensläge jämfört med andra EU-länders inflaggningsavgifter. 

Blå Tillväxt har haft och försöker alltjämt att få nya möten till stånd både avseende finans-, skatte- och trafikutskotten. Det visade ju sig vara så illa att en majoritet av våra riksdagspartier ännu inte ens tagit ställning i frågan att ersätta stämpelskatten mot en stämpelavgift. Detta är katastrofalt. Ska vi över huvud taget kunna välkomna fartyg till den svenska flaggan måste frågan om stämpelskatt lösas omedelbart. Stämpelskatten är ett reellt hinder, Sverige har redan missat ett antal fartyg som kunde ha flaggats svenskt, både Viking Line och Finnlines har valt finsk flagg. Kanske inte enbart på grund av stämpelskatten, men den har haft en stor betydelse. I vilket fall som helst har vi gått miste om inflaggningar till Sverige.

”Vi letar fortfarande, men ingen av oss kan hitta ett enda ord om sjöfart.”

En annan oroande signal vi har hört, är att då någon av sjöfartsintressenterna önskat träffa politiker eller tjänstemän i beslutsposition så har man fått bättre gehör och ett större engagemang från motsvarande personer i våra grannländer. Efter mötena med finans- och trafikutskotten fick vi uppfattningen att politikerna är relativt eniga om sjöfartens betydelse och vikten av att införa åtgärder i enlighet med Blå Tillväxts agenda. 

Tonnageskatten behöver förändras och utvidgas, nettomodellen måste återställas och säkerställas och stämpelskatten måste ersättas av en avgift. Den totala kostnaden för alla tre punkterna torde ligga på omkring 30 miljoner kronor. Trots denna blygsamma kostnad händer det väldigt lite eller rättare sagt ingenting.

Hela Sverige mottog nyligen vårbudgeten och sjöfartsbranschen kastade sig in i texterna för att se vilka åtgärder som prioriterats. Vi letar fortfarande, men ingen av oss kan hitta ett enda ord om sjöfart. Representanterna från Blå Tillväxt har uppenbarligen en hel del att jobba vidare med.