I Mariehamn är det nästan omöjligt att ta en promenad utan att ständigt påminnas om sjöfartens närvaro. Rederikontoren är kanske färre än förr men sticker ändå ut i stadsbilden. Människorna man möter har så gott som utan undantag på ett eller annat sätt koppling till sjöfarten, antingen själv eller via släktingar.

Havet är ständigt närvarande. Åland hör till Östersjöns största sjöfartskluster med verksamhet långt utanför örikets gränser. Tack vare den självstyrelse som sedan år 1922 format Åland kan rederier som regelbundet trafikerar Åland fortsätta sälja taxfree ombord, trots att den skattefria försäljningen är borta i övriga EU. Vägen mot detta har varit både lång och händelserik. Det började med bondeseglation, fortsatte med världens största segelfartygsflotta (Gustaf Erikson) och utvecklades via torrlast och tankers till att i dag omspänna bland annat Viking Grace, världens hittills miljövänligaste passagerarfärja.

Jag har under många år följt den åländska sjöfartsnäringen och ska i denna blogg dela med mig av sådant som händer på Åland och utanför. Jag tar självklart emot tips och feedback, min epostadress är [email protected].

Just nu är som på många andra platser även de åländska redarna lätt nervösa inför framtiden. Svaveldirektivet som träder i kraft år 2015 kan vara en hot men kan också bli en möjlighet. Det är ett faktum att väldigt många små rorofartyg skrotas runtom i världen vilket kan skapa arbete för de små och i många fall väldigt välskötta åländska rollarna. Det hänger förstås mycket på hur den finländska och svenska skogsindustrin ska klara den omställning som just nu pågår. På passagerarsidan finns Viking Lines och Rederi Ab Eckerös huvudkontor på Åland. De för bägge en hård kamp mot pigga och offensiva Tallink Group och trots att marknaden betraktas som mogen gör alla sitt yttersta för att skapa nya reseupplevelser och locka nya passagerare.