[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]ansvar för regleringen.
Beräkningar visar att cirka 40 procent av de 20 000 fartyg som årligen passerar piratbelastade farvatten i arabiska havet samt indiska havet, använder sig av beväpnad personal ombord. Det betyder att i överkant 8 000 fartyg varje år på en seglats på cirka nio dagar i snitt, använder en eller annan form av beväpnad vakthållning. Antalet kapningsförsök under 2012, har blivit väsentligt reducerat. Så långt har det blivit registrerat nio kapade fartyg. NATO Shipping Centre säger att deras operationer väsentligt bidragit till nedgången.
Cirka 25 militära enheter övervakar ständigt ett område i storlek med Västeuropa. Fartygen är har luftburen support, likaväl är det orealistiskt att tro att dessa enheter ensam kan stoppa piraterna som opererar över ett mycket stort geografiskt område. Flera länder i Västeuropa har deklarerat att de under delar av 2012 skall reducera sina bidrag till flottan av ekonomiska eller strategiska orsaker. De Olympiska Spelen i London har bidragit till att den Brittiska närvaron blivit kraftigt reducerad. EU-styrkan har under 2012 för första gången angripit landbaserade mål i Somalia. Detta ökar faran för att piraterna använder gisslan som levande sköldar. Och att de redan hårt ansatta gisslan blir dödade eller svårt skadade, genom att hämndmotivet ökar.
Användandet av beväpnade vakter ombord på fartyg har först och främst haft en preventiv effekt. Det används som säljargument: ”inget fartyg med beväpnad eskort ännu har blivit kapat”. Blir ett fartyg med beväpnad eskort angripet, så visar alla dokumenterade tillfällen att det oftast räcker med att visa fram vapnen, eller i värsta fall, att avlossa ”varningsskott” för att angriparna skall avbryta attacken mot fartyget.
Verkligheten ser annorlunda ut, på Youtube florerar det filmsekvenser som visar en annan verklighet. Pirater blir dödade av beväpnade vakter, det framgår inte om det avlossas varningsskott eller ej, eller om piraterna ges tillräcklig tid att avbryta sina attacker INNAN verkanseld öppnas. Sett ur synvinkeln att de beväpnade vakterna befinner sig ombord på ett stabilt fartyg med stor eldkraft och att piraterna opererar från små båtar, är det som att skjuta på ”sittande fågel”. Detta framstår som ett klart brott mot proportionalitetsprincipen, i förhållande till maktbruk. I februari dödade italiensk militär, på ett civilt fartyg två indiska fiskare. Fartyget blev prejat och gärningsmännen satt i arrest. Händelsen visar att militär som figurerar i en civil operation nödvändigtvis inte har en bättre värderingsförmåga i förhållande till våldsanvändande.
Vi har tillgång till informationskällor som säger att tidigare försvann en av sex pirater, men nu försvinner tre av sex pirater. Det kommer fortlöpande information om Yemenitiska fiskare som blivit skjutna när de fiskat eller skyddat sina garn mot fartygstrafik. Man skall då veta att många av dessa fiskare för sin egen säkerhet är beväpnade i och kan då lätt förväxlas med pirater. Den som driver ett företag inom maritim säkerhet måste ställa mycket höga krav på saker som personlig lämplighet, vandel, utrustning, utbildning etcetra. Till detta måste det utarbetas ett regelverk som klart reglerar ett eventuellt maktbruk, samt inte minst det som skall göras efter en incident så som hjälp till skadade personer etcetera.
När norska myndigheter gav tillstånd till beväpning på norska fartyg, överförde de ansvaret till rederierna. De förpliktigade sig att genomföra en noggrann värdering av säkerhetsföretagen samt deras operatörers förmåga i relation till det uppdrag som skall genomföras. Som det ser ut idag överlåter man all dokumentation till säkerhetsföretagen gällande deras personal, och det finns inte ens ett uttalat krav på vandelsattest. Med detta i facit finns en stor risk att så kallade ”cowboyföretag” etablerar sig i branschen med följd att att allvarliga misstag begås och som följd av detta eventuella rättsliga efterspel för både säkerhetsföretag och rederier.
Jag fruktar att flera rederier ser på möjligheterna att reducera sina kostnader för säkerhet ombord genom att pressa priserna på de tjänster som erbjuds. Det kan leda till att säkerhetsföretagen i sin tur reducerar sina kostnader genom att sänka sina krav på personalen.
Faran är då att säkerhetsföretagen sänker kraven på utrustning och utbildning. Risken för missuppfattningar i en kritisk situation på grunda av bristen på språkkunskaper, kulturskillnader och respekt för människovärde kan få fatala konsekvenser med förlust av människoliv. Kapten eller ansvarig officer på bryggan kan få ett medansvar. Konsekvenserna för rederiet kan då medföra ett straffansvar med enorma ersättningskrav.¶
Per-Åke Helgesson
team leader för beväpnade vakter
vid fler än 30 resor genom Adenviken[/flowy_subscriber_only]