Atle-klassens tre isbrytare Ymer, Frej och Atle samt den minsta isbrytaren Ale.

Fotograf: Maria Alsén

Kategori: Ekonomi | Politik | Specialfartyg

Beslut om finansiering saknas fortfarande

I slutet av mars ska Aker Arctic presentera sin delrapport om den nya isbrytardesignen men finansieringen är fortfarande oklar.

På Sjöfartsverkets första branschråd 2021 var temat isbrytning. På Zoom-mötet informerade Sjöfartsverket bland annat att planeringen av de nya isbrytarna pågår för fullt, men att det fortfarande är oklart hur de ska finansieras.

Behövs i minst 50 år

Isbrytarchef Anders Dahl betonade i sin presentation att klimatförändringen ingalunda eliminerar behovet av nya isbrytare.

– En sträng vinter är inte alltid värre än en lindrig vinter. Vi ser så klart klimatförändringar men det går inte jättefort. Med de prognoser som vi får så säger man att 50 till 100 år till så kan vi räkna med att det kommer att se ut ungefär så här. Sakta men säkert blir det lindrigare men isbrytningsmässigt så kommer det att finnas behov under de kommande 50 åren.

Men morgondagens isbrytare ställs inför många utmaningar. Nästa generation planeras för en livslängd på 50 år. Det innebär bland annat att de under sin livstid ska kunna använda såväl dagens som morgondagens fossilfria bränslen.

Även utvecklingstrender för olika typer av handelsfartyg ställer krav. Som exempel nämnde Anders Dahl att fartygsstorlekarna växer, men att det också kommer att finnas många fartyg där maskineriets effekt dimensioneras för gång i öppet vatten och sålunda blir lägre än på dagens motsvarande fartyg för att förbättra deras miljöprestanda, något som inverkar negativt på deras möjlighet att kunna ta sig fram i is.

– Vi behöver mer resurser att hantera det här. Det innebär ju att man lyfter över en del utsläpp på oss när vi måste hantera de maskinsvaga fartygen. 

Brist på reservdelar

Ett problem som blir allt mer akut med de ålderstigna isbrytarna är att utrustningen ombord i stor utsträckning bygger på teknik från 1960-talet. 

– Vi har brist på reservdelar. De specialbeställs och det blir väldigt tidsödande och kostsamt. Vi bävar för ett större haveri mitt under säsongen för vi vet att det inte finns reservdelar på hyllan och vi kan inte ha lager för allting. Isbrytarna är väl underhållna, men nästan 50 år i den här typen av miljö sliter, särskilt då det inte går att byta ut saker längre. Då börjar det bli problem.

Designfas

Projektet med nästa generations isbrytare är nu inne i designfasen där man tittar på olika tänkbara modeller. Det handlar om bredd, lösning för framdrivning, effekt, bränsleval och krav på miljöuppfyllnad.

– Vi har ställt ett antal krav. De nya isbrytarna ska klara att bryta en isränna på 32 meter, men det betyder inte att de behöver vara 32 meter breda. Det jobbas fram tekniker och innovationer för att hitta bra koncept för det.

Hänsyn till miljön är också en av de drivande faktorerna i projektet.

– Vi driver stenhårt att bli fossilfria och det måste så klart de här enheterna bli. Dagens isbrytare har överlevt 50 år. Det vill vi att morgondagens isbrytare ska göra också.

Designen av isbrytarna sker i samarbete med Finland.

– Det är stimulerande för vi ser vilka otroliga effekter som kommer ut när man lägger upp alla erfarenheter på bordet. Vi är övertygade om att det kommer att bli ett fint koncept som presenteras i slutet av mars. Själva designarbetet ska sedan fortgå året ut, sa Anders Dahl.

Finansieringsbeslut saknas

Fredrik Backman, rederidirektör på Sjöfartsverket, informerade att finansieringen av designen i dagsläget bekostas av Sjöfartsverket och delas till 50 procent med den finska sidan.

– Det är ett stort problem för designprojektet att vi saknar ett finansieringsbeslut för isbrytarna och det är fortfarande oklart för oss när ett beslut kommer. Planeringen bygger på att vi får någon form av finansieringsbeslut under slutet av 2021. 

Förhoppningen är att samtliga tre isbrytare av Atle-klass ska vara omsatta innan 2030.

– Vi kommer att upphandla varv för byggnationen av de nya isbrytarna under 2022 ifall att vi får ett finansieringsprojekt. Leveransen av den första nya isbrytaren kommer då att ske i slutet av 2024 eller början av 2025.

Sjöfartsverket rekommenderar att finansieringen ska in i Nationell plan.

– Det finns andra alternativ men vi anser att det är det bästa alternativet. Vi rekommenderar också starkt att vi bygger tre isbrytare efter varandra för att skapa synergieffekter och vi ser gärna att vi bygger tillsammans med Finland, underströk Fredrik Backman.

Stor kunskap bland politiker och näringsliv

För att lyfta frågan på politisk nivå och näringslivsnivå har Sjöfartsverket genomfört en mätning i december och januari för att se vad man vet och vad man anser kring isbrytarna. Undersökningen gjordes bland riksdagsledamöter, kommun- och regionalpolitiker samt näringslivet.

– Det var ett väldigt positivt utfall för oss i projektet. Den upplevda kunskapen kring behovet av isbrytare är stor både hos riksdagsledamöter och näringsliv men kanske något lägre hos region- och kommunpolitiker, informerade Fredrik Backman.

– Man ser också att om vi inte skulle få nya isbrytare så skulle konsekvenserna vara mycket stora för Sverige. Samtliga som blev tillfrågade anser att vi bör investera i nya isbrytare.

– Vi har precis genomfört fyra olika designtester i isbassäng i Finland och det kommer en ekonomisk delrapport från vår leverantör Aker Arctic i slutet på mars. Den slutliga designen kommer i slutet av året.