Erik Froste berättade om sjöfartens utmaningar under kriget i Ukraina.
Erik Froste berättade om sjöfartens utmaningar under kriget i Ukraina.

Fotograf: Klara Johansson

Kategori: Hamn/Logistik

Berättade om sjöfartens utmaningar under kriget

Trots återkommande attacker mot landets hamnar har Ukraina lyckats återuppbygga infrastruktur och hålla sjöfarten i gång. Erik Froste har arbetat på plats i Ukraina under våren, och berättade i Almedalen om utmaningarna för de maritima näringarna.
Hur är det att arbeta i ett land i krig, och vilka erfarenheter kan man dra av hur Ukraina har jobbat för att säkra landets viktiga sjötransporter? Det var några frågor Erik Froste pratade om på ett seminarium som hölls på den maritima mötesplatsen i Almedalen under tisdagen.

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]ng\u003e om utmaningarna för de maritima näringarna.”} /–>

Hur är det att arbeta i ett land i krig, och vilka erfarenheter kan man dra av hur Ukraina har jobbat för att säkra landets viktiga sjötransporter? Det var några frågor Erik Froste pratade om på ett seminarium som hölls på den maritima mötesplatsen i Almedalen under tisdagen.

I vanliga fall har han rollen som chef för Trafikverket Färjerederiet, men under våren har han istället arbetat på plats i Ukraina på uppdrag av myndigheten EUAM tillsammans med svensken Kenneth Neijnes. Fokus för uppdraget har varit att förbereda landet för framtida EU-medlemskap.

Pekade på positiv utveckling

Under seminariet berättade Erik Froste om att det finns många likheter mellan Svarta havet och Östersjön. Det handlar om ungefär lika många länder och samma volymer av sjöfart. Den stora skillnaden är djupgåendet, då Svarta havet är otroligt mycket djupare.

Erik Frostes budskap efter sin tid i landet är ändå ganska hoppfullt trots det pågående kriget. Ukraina har gjort många stora steg för att kunna få i gång exporten, och har bland annat tecknat avtal med Rumänien och Bulgarien för att använda deras territorialvatten. Transporterna av spannmål fungerar och är i princip tillbaka på nivåerna före kriget.

– Några av våra slutsatser från vårt uppdrag är att implementering av digitala system avgörande för framtiden. Det vore också viktigt att utöka samarbetet mellan Ukraina och Rumänien gällande fartygstrafiken i Donau, säger Erik Froste.

Hans arbete i landet, som utgått från hamnstaden Odesa, handlade om att utreda hur det marina systemet i Ukraina fungerar, och vad som behöver förändras och anpassas inför att Ukraina blir medlem i EU. Erik Froste tog tjänstledigt från sitt jobb som rederichef för att på plats hjälpa till med rådgivning och analys kring återuppbyggnad av hamninfrastruktur i Odesa och andra hamnar.

Hotell Odesa mitt i hamnen förstördes av ryska kryssningsmissiler i september. Foto: DPA

Intensiva attacker

Samtidigt som arbetet handlar om att förbereda Ukraina för framtiden pågår kriget intensivt i Odesa och andra delar av landet. I en intervju med Sjöfartstidningen tidigare i år berättade Erik Froste när han var på plats i landet att det ofta blir en surrealistisk känsla att arbeta i en sådan situation.

– Det är ju ett land i krig. Vi träffar flyktingar och vi hör folk som har blivit torterade. Och samtidigt så sitter man och äter en jättefin middag på en bra restaurang.

När Sjöfartstidningen pratade med honom var attackerna mot hamnen i Odesa mycket intensiva, och i en stor attack slog ryska robotar ned bara ett 150-tal meter från president Volodymyr Zelenskyj och Greklands premiärminister som var på besök i hamnstaden.

– Just den attacken tror jag riktade in sig på Zelenskyj som person, och har också kopplingar till det stundande presidentvalet i Ryssland. Men det är väldigt stökigt just nu, med många attacker. Odesa är ju en av de stora hamnarna, och ryssarna riktar tydligt in sig på att förstöra hamn­infrastrukturen. Och det är ju bland annat det jag är nere och tittar på.


Erik Froste och Kenneth Neijnes (tv) träffar Nina Mishurska på
Search and Rescues högkvarter i Odesa. 
Foto: EUAM.

Under det senaste året har Ukraina haft svårare att möta ett allt hårdare ryskt motstånd, och landet har trots stöd från omvärlden brist på vapen och ammunition. Trots det ser Erik Froste skäl till optimism. Det pågår exempelvis ett intensivt återuppbyggnadsarbete för att se till att hamnarna fungerar, samtidigt som mycket infrastruktur kontinuerligt förstörs i attacker. Faktum är att exportvolymerna från de tre stora hamnarna i ”greater Odesa region” nu är på än högre nivå än före kriget. Över två miljoner ton per hamn varje månad, berättar Erik Froste.

– Ukraina har idag ett behov av tre miljarder euro i månaden för att klara sin försörjning. Hamnarna har en viktig roll för att säkra landets exportintäkter som är så oerhört avgörande för att klara försvaret, säger han.

En viktig sjöfartsnation

Även före kriget var sjöfarten mycket viktig för Ukraina, och man har över 100.000 sjömän som jobbar ute i världen. Den maritima sektorn i landet bär tydliga spår från Sovjettiden, så även om det har genomförts förändringar och anpassningar återstår det en hel del att göra för att klara kraven som gäller inom EU.

En viktig del av EUAM:s uppdrag handlar om att identifiera de här gapen och föreslå åtgärder, säger Erik Froste.

– Vi har träffat väldigt mycket duktiga tjänstemän inom gränspolisen, kustbevakningen och hamnmyndigheterna. De vill ha en förändring, och det är extremt tydligt att Ukraina har vänt sig ut från Ryssland och nu tittar mot EU.

Förutom Odesa har Erik Froste och hans kollegor besökt andra viktiga hamnar i sydvästra delen av landet nära Rumänien och Moldavien. Hamnen i Izmail har över 10 miljoner ton i godsomsättning, och närliggande Reni nära 8 miljoner ton. Det här är viktiga flodhamnar där stora mängder gods som transporteras via Donau passerar.

– Efter att Ryssland avslutade avtalet om spannmålsexport 18 juli har man återkommande attackerat de här hamnarna med drönare för att förstöra infrastruktur och hindra fartygstrafiken. På grund av ett farligare säkerhetsläge åker vi alltid över till Rumänien och övernattar när vi arbetar i den delen av Ukraina.

Kontraster i vardagen

Erik Froste berättar att det är en speciell upplevelse att arbeta och leva i ett land i krig där flyglarm är en del av vardagen. Samtidigt har han snabbt anpassat sig till de nya förutsättningarna, och har lärt sig att det inte alltid är värt att uppsöka skyddsrum.

– Om jag är på kontoret när det går ett flyglarm går jag ner i skyddsrummet och jobbar. Där finns wifi, och jag kan jag ta med mig min laptop. Men det är i snitt två flyglarm per dygn och varje larm varar mellan 30 minuter och två timmar. Det går ju inte att sluta jobba på grund av det.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]