Fotograf: Isbryraravdelningen

Avtal för bättre koll på isläget

För att inte upprepa förra vinterns situation med färjor som fastnade i isen har Sjöfartsverket och färjerederierna kommit överens om en ny handlingsplan för bättre kommunikation.

– Egentligen har vi bara öppnat upp gamla kanaler som blivit igenslammade under årens lopp, säger Ulf Gullne, chef för isbrytarledningen på Sjöfartsverket.

Isläget förra vintern gjorde att ett antal fartyg fastnade i isen, skadades av ispressen och fick uppsöka varv. Färjor körde fast efter att ha gått in i en farled som Sjöfartsverket stängt, färjerederierna menade att de inte fått något meddelande om den stängningen. Den andre mars gled Viking Lines färja Amorella och Finnlinks last- och passagerarfartyg Finnfellow ihop.

– Det var senast på 1980-talet vi hade en sådan isvinter som förra vintern i Stockholmsområdet, så det var inte konstigt att vi var lite ringrostiga. Färjerederierna var också ringrostiga. Egentligen var det bara en vecka som vi hade lite problem, med fartyg som fastnade i isen. Det var den första veckan i mars, säger Ulf Gullne.

Med den nya handlingsplanen finns ett uttalat mål som låter väldigt ambitiöst: ”Målet är att uppnå säkra och snabba transporter oavsett hur svår vintern blir”, skriver Sjöfartsverket som från sin sida lovar att informera färjerederierna om isläget till att börja med en gång i veckan och när isläget blir besvärligare en gång om dagen.

Myndigheten har också upprättat kontaktlistor så att isbrytarledningen kan nå alla passagerarfärjor. Dessutom ska myndighetens interna information förbättras så att alla där kan ge samma bild till kunderna.

– Det är bra att vi kunnat träffas och rensa luften. Det var lite pajkastning i våras. Nu vet vi vilka vi ska prata med på rederierna. Det är viktigt att vi har uppdaterade telefonlistor.

Bäst koll på isen

Färjerederierna Viking Line, Tallink/Silja Line, Finnlines och Birka/Eckerö lovar å sin sida att skicka in israpporter till isbrytarledningen via ett fastställt formulär så att ledningen vet när den ska sätta in isbrytare på Ålands Hav och i Stockholmstrakten.

– Får vi indikationer från färjorna så har vi information om isläget mycket tidigare. På de här lederna sker ju ytterst få lotsningar, utan det är färjorna som har den senaste informationen. 

Därmed är det inte särskilt långsökt att det är färjorna som kan meddela isbrytarledningen om hur isläget faktiskt är ute i de aktuella farlederna.

– Vi har hela tiden haft den här kommunikationen med RG-Line, som kör mellan Umeå och Vasa, så jag tänkte att ”färja som färja” vi borde kunna ha den i Stockholmsområdet också, säger Ulf Gullne som dock är tydlig med att bara för att Sjöfartsverket nu träffat en uppgörelse med färjerederierna betyder inte det att färjorna i större utsträckning än tidigare kommer att prioriteras framför annan sjöfart.

– Det finns redan i bestämmelserna för vår prioritering; först är det fartyg i nöd, sedan passagerarfartyg, viktiga laster, sedan fartyg till nordiska länder och därefter övriga fartyg. Det togs redan 1961 i en Nor-
disk överenskommelse. Rent praktiskt så tar man färjorna när de är på väg ut och sedan är det ett antal timmar innan de kommer igen och då kan man ta övriga fartyg under tiden.

Svartmålning

– Vi har gjort en överenskommelse för hur kommunikationen mellan olika avdelningar inom Sjöfartsverket och mellan respektive fartyg och isbrytarledningen på Sjöfartsverket ska gå till. Det var det som inte fungerade i våras, säger Jan Kårström, vd i Viking Line AB.

– Initiativet tog jag genom att gå ut i media efter att Sjöfartsverket gått ut i media och svartmålat våra besättningar. Dagen efter ringde Sjöfartsverkets tillförordnade generaldirektör och frågade vad jag ville. Jag sa att jag ville ha ett möte snarast. Så hade vi ett möte i våras och sedan två under hösten. Vi har tagit fram formulär och en tågordning för hur kommunikationen ska gå till. Följer man det så bör allt fungera, förutsatt att isbrytarna gör vad de ska. Förra året var de som var där för lätta och fastnade. Det var Transatlantics isbrytare som fastnade så att Ymer fick komma ner och ta loss dom.

Svartmålningen, eller pajkastningen som Ulf Gullne kallade det, uppstod när ett antal färjor och ett stort antal andra fartyg fastnade i isen den första veckan i mars 2010. Sjöfartsverket sa att de stängt en farled men att färjorna gick i den farleden i alla fall.

– Det fanns ingen sådan information. Den kom fem timmar efter att fartygen satt fast, det är klarlagt. Sjöfartsverket hade tydligen informerat något litet fartyg om det och trodde att det skulle nå fram till alla färjor på något vis.  Under en veckas tid klarade man inte av situationen och en vecka är lång tid. Det här är bron mellan Sverige, Finland, Baltikum och Ryssland. Det är mycket stora värden som transporteras här, säger Jan Kårström.

Uppdatering samtidigt

Bo-Gustav Donning, Fleet Manager vid Rederiaktiebolaget Eckerö, anser att rätt kommunikation och de rätta kanalerna medför att alla ska kunna få korrekt information om isläget enkelt och så snabbt som möjligt.

– I Stockholmstrafiken är det Furusundsfarleden som blir svår när det bildas vallar vid Tjärven. Tanken är att vi ska rapportera till isbrytarenheten vid Sjöfartsverket när vi märker förändringar i situationen. Då kan de möjligtvis flytta ned en isbrytare lite tidigare och redan ha en isbrytare i området som kan assistera.

Bo-Gustav Donning tycker att det är viktigt att alla berörda parter kan få uppdatering samtidigt från samma enhet när ett fartyg noterar vallar som är svårframkomliga.

– Det mest effektiva är att meddela brukad maskinstyrka och med vilken fart man har kommit igenom vallen. 

Nytt avtal på gång

Det finns sedan länge ett avtal med Finland om samarbete kring isbrytningen. Ändå har det under flera år talats om ett mer omfattande avtal. När Finland bolagiserade sin isbrytning för något år sedan lades förhandlingarna på is men nu ska de vara klara.

– Det har hållits förhandlingar på rege-ringsnivå. Förhandlingarna är färdiga men avtalet är inte underskrivet av regeringarna ännu, säger Ulf Gullne.

– Avtalet innebär ett utökat samarbete, i princip kommer vi inte att göra skillnad på finska och svenska isbrytare. Det är planerat att avtalet ska skrivas under någon gång i december.

Tidigt säsongsinledning

Isläggningen kom tidigt i södra Sverige den här vintern och Sjöfartsverket fick sätta in bogserbåtar för att bryta och rensa is i Vänern och Trollhätte kanal i slutet av november.

I Norrköping har isen gjort att det stora muddringsprojeketet av farleden, som man hoppats skulle varit avslutat före jul, nu fått avbrytas och av erfarenhet uppger Sjöfartsverket att det sannolikt betyder att muddringen inte kan återupptas innan isen går upp till våren.

I Bottenviken var isläggningen inte mycket tidigare än normalt men redan den 29 november la sig en svensk, Ale, och en finsk isbrytare i beredskap att rycka ut. Den första assistansen i Bottenviken gjordes den 5 december då Ale assisterade det holländska fartyget Flinterzee till Karlsborg.

 

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.