[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

– Trötthet är ett stort problem inom transportsektorn i allmänhet och sjöfarten i synnerhet, säger Jörgen Zachau, utredningsledare på Statens haverikommission (SHK), till Sjöfartstidningen.

Lyfter fram trötthet

Han har varit delaktig i utredningen kring kollisionen mellan Stena Jutlandica och Ternvind som skedde förra sommaren. Enligt honom har tröttheten inte alltid uppmärksammats inom sjöfarten. Mycket på grund av att personalen ombord ogärna vill medge att man är trött eller har somnat.

– Men på senare år har vi försökt lyfta fram det mer, främst genom forskning som kommit och som visar på hur risken för olyckor ökar om man inte sovit tillräckligt.

Se över scheman

Jörgen Zachau och SHK menar att framförallt Stena Line bör i samband med schemaläggning bör ta större hänsyn till trötthet, för att minska riskerna för olyckor.

– Kanske vore det rimligare att göra vaktbyten innan man närmar sig hamn när det är lugnare istället för när man kommit till kaj för att ha pigg personal. Men det är viktigt att påpeka att vi bara ger rekommendationer, det är den som utför jobbet som är bäst skickad att lösa problemet.

Blev mer komplicerad

Utredningen kring olyckan har pågått sedan förra sommaren och enligt Jörgen Zachau är det en annan utredning som de nu presenterat än den som de började på.

– Händelsen verkade relativt enkel från början. Det var en kollision mellan två fartyg. Men den blev mer och mer komplicerad ju längre tiden gick.

Rodervinklar

Bland annat började de titta på andra aspekter, till exempel Sjöfartsverkets agerande innan och efter olyckan. Dessutom intresserade de sig för tekniska detaljer och genomförde flera olika simuleringar.

– Till exempel kollade vi närmare på rodervinklar på fartygen. Det hjälpte oss förstå vad det innebar att Stena Jutlandica inte kopplade om till handstyrning med en gång.

Ingen skuld

När SHK utreder olyckor skuldbelägger de aldrig en enskild aktör. Istället är deras uppgift att utreda vad som hänt, hur det kunde ske och ge rekommendationer på hur det kanske kan förhindras i framtiden.

En bidragande faktor till olyckan som SHK lyfter fram var att befälhavaren på Ternvind kommunicerade på engelska samtidigt som vakthavande befäl på Stena Jutlandica kommunicerade på svenska.

”Avgörande missar”

– Det finns föreskrifter som säger att kommunikation bör ske på engelska och det fanns avgörande missar i kommunikationen. Men frågan är om olyckan hade lindrats även om de kommunicerat på samma språk eftersom förutsättningarna var så dåliga från början.

Enligt Jörgen Zachau var det lika allvarligt att kommunikationen inleddes för sent som att fartygen inte förstod varann.

Tur att det var Jutlandica

Under utredningens gång har han förstått att det nästan var ren tur att det var just Stena Jutlandica som ingick i kollisionen.

– Hon är ett väldigt kraftigt byggt fartyg. Men det ligger nära till hands att dra sig till minnes kollisionen mellan Stena Nautica och lastfartyget Joanna.

Robust fartyg

Kollisionen mellan Stena Nautica och Joanna skedde utanför Varberg 2004 och enligt Jörgen Zachau var det väldigt nära att Nautica skulle slå runt och sjunka.

– Så det är en lycka att det var just Stena Jutlandica som fick ta emot stöten den här gången, hon är ett robust fartyg.

[/flowy_subscriber_only]