[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Farledsavgifterna höjs med 1,9 procent i enlighet med nettoprisindex och lotsningsavgifterna höjs med fem procent. Avgiftshöjningarna gäller från och med första januari 2019. Sjöfartsverket håller alltså fast vid sitt förslag, trots kritiken i inkomna remissvar.  

– Samtidigt som vi höjer avgifterna arbetar vi med att effektivisera och utveckla verksamheten efter kundernas och samhällets behov. De senaste tio åren har vi effektiviserat för cirka en miljard kronor och de kommande tio åren ska vi genom effektiviseringar och nya affärer hämta hem ytterligare en miljard kronor. Dessutom bedriver vi världsledande forskning inom digitalisering av sjöfarten och som i huvudsak inte bekostas av handelssjöfarten, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket i ett pressmeddelande. 

I nivå med kostnadsutvecklingen

Enligt Katarina Norén är det viktigt att hålla Sveriges sjövägar framkomliga, tillgängliga och säkra för att stärka Sveriges konkurrenskraft och ekonomi. 

– För att vi ska kunna leverera bra service och samtidigt utveckla våra tjänster krävs att avgifterna ligger i nivå med kostnadsutvecklingen efter effektivisering, säger hon.  

Sjöfartsverket finansieras till 70 procent av avgifter, men verket har även anslagsfinansierade uppdrag. Dessa har dock, enligt verket, urholkats över tid med över 200 miljoner per år, utgifter som i stället finansieras via avgifter. Därför vill man ha mer anslag. 

– Vi har föreslagit en förstärkning av anslagen på 216 miljoner kronor. När det är ekonomiskt försvarbart vill vi dessutom förstärka de miljöincitament som möjliggör lägre avgifter för de redare som genomför miljöförbättrande åtgärder på sina fartyg, säger Katarina Norén. 

”Helt oförenliga”

Detta är tredje året i rad som Sjöfartsverket höjer avgifterna, betonar Svensk Sjöfart i en kommentar där man också skriver att ”de beslutade höjningarna om cirka 50 miljoner kronor ska ses i tillägg till de generella höjningar om cirka 215 miljoner kronor som Sjöfartsverket infört på farleds- och lotsavgifter under de senaste två åren. Sjöfartsverket avser därmed att sammantaget höja avgifterna med totalt cirka 265 miljoner kronor per år jämfört med 2016 års nivåer.”

– Sjöfartsverkets avgiftshöjningar är helt oförenliga med politikens mål och vi har påpekat detta flera gånger. Vi förvånas över att politiken inte agerar så att myndighetens bekymmersamma ekonomi inte måste lösas genom att man går från, och inte mot, de politiska målen och det hållbara samhället. Anslagen till Sjöfartsverket måste upp betydligt från dagens 12 procent för att sjöfarten ska kunna generera samhällsnytta och avlasta landinfrastrukturen på det sätt som de politiska målen indikerar. Istället för att nu besluta om ytterligare höjningar av avgifterna vore det naturligare att avvakta med dessa tills man ser hur intäkterna av den nya avgiftsmodellen och de redan beslutade avgiftshöjningarna slår. Då man istället valde att höja avgifterna är det mycket viktigt för handelssjöfarten att politiken agerar för att inte sjöfarten ska ta ännu mer skada, säger Rikard Engström, vd på Svensk Sjöfart.

Ny modell

Svensk Sjöfart poängterar även att Sjöfartsverket under året har infört en ny modell för beräkning av farleds- och lotsavgifter som för flera rederier inneburit ytterligare kraftigt höjda avgifter och en försämrad miljöstyrning.

– Att avgiftssystemet minskar miljöstyrningen är något som både Svensk Sjöfart och myndigheten Trafikanalys länge påpekat, trots detta går alltså Sjöfartsverket vidare med sina planer, vilket vi ställer hos helt oförstående till. Vi förordar att man istället exempelvis inkluderar den så kallade beredskapsavgiften i miljödifferentieringen, att man inför ett tak för passageraravgiften och att man ger en ”early-movers”-rabatt till de rederier som är pionjärer så att fler kan investera i åtgärder som förbättrar vår miljö. Vi har flera medlemmar som gjort omfattande klimat- och miljöinvesteringar men trots det får kraftiga höjningar, vilket vi tycker är helt fel, säger Christina Palmén, ansvarig för säkerhets- och miljöfrågor på Svensk Sjöfart.

Fel enligt lagen

Något som är ytterligare problematiskt, enligt Svensk Sjöfart, är att avgiftshöjningarna inte leder till ökad servicenivå för handelssjöfarten – något som krävs enligt lag.

– Enligt regeringsformen ska en avgift motsvaras av en motprestation annars måste det anses utgöra en skatt. I detta fall ser vi inte att höjningarna leder till någon som helst motprestation från Sjöfartsverket och vi efterfrågar därför att detta utreds utifrån de grundlagsrättsliga delarna. Om Sjöfartsverket behöver ökade anslag för att kunna tillvarata sjöfartens konkurrenskraft är det mycket viktigt att de är tydliga med detta. Vi efterfrågar ett helhetsgrepp och översyn av Sjöfartsverkets roll, uppgifter och avgifter och hur verkets verksamhet finansieras, säger Christina Palmén.

[/flowy_subscriber_only]