Katarina Gårdfeldt från Polarforskningssekretariatet vill se en efterträdare till isbrytaren Oden som idag extraknäcker som forskningsfartyg. Till höger Rikard Engström.

Fotograf: Klara Johansson

Kategori: Politik

Arktis är hetare än någonsin

När Handelshögskolan i Göteborg i onsdags höll ett seminarium om Arktis stod polarforskning, klimatförändringar, sjöfart och säkerhetspolitik på agendan. 

Temat för seminariet som hölls på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet var Arktis – hot och möjligheter i en geopolitisk framtid. Klimatförändringar ritar om kartan och om den mytomspunna Nordostpassagen blir tillgänglig för kommersiell sjöfart så förkortas sjövägen till och från Asien och Göteborg placeras närmare de asiatiska marknaderna. Sverige är en ledande nation inom polarforskning vilket kan få stor betydelse i ett framtida Nato-medlemsskap. Och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har satt ökat fokus på sjövägarna i norr.

Det finns alltså saker att prata om när det gäller Arktis.

Moderator för seminariet var Rikard Engström från Trafikverket. Tomas Reis, Försvarshögskolan, pratade om globala trender och framtiden för Arktis. Han talade om det säkerhetspolitiska läget med allt större spänningar från Ryssland och Kina och om vikten av att bromsa den globala uppvärmningen. 

Sverige ingår i Arktiska rådet

Marie Jacobsson, före detta folkrättsrådgivare vid Utrikesdepartementet, gav en historisk återblick om vägen fram till det nuvarande Arktiska rådet där åtta stater (däribland Sverige) ingår. Hon påpekade att fler länder, inte minst Kina, också gärna vill vara med i samtalen om Arktis.

Hon pratade om kontinentalsocklar och om länders önskemål om utvinning i arktiska områden. Här finns det frågetecken, men enligt Marie Jacobsson kommer man att kunna lösa dem.

– Detta är inte det stora problemet. Vår stora utmaning är klimatförändringarna och att isen smälter, sa hon.

Marie Jacobsson, före detta folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet. Foto: Klara Johansson

Nordostpassagen är en möjlig farled

Claes Sundmark från Göteborgs Hamn tog upp Nordostpassagen som en möjlig framtida farled för fartyg som ska från nordöstra Asien till Europa. För att det här ska kunna bli verklighet finns det enligt honom flera problem som behöver lösas.

– Situationen i Ryssland måste förändras, det krävs ett stabilt Ryssland för att man ska använda den här leden. Det krävs också bränslen som inte påskyndar den globala uppvärmningen, sa han.

Ovanpå det finns nautiska utmaningar och att Nordostpassagen inte är seglingsbar året om, vilket enligt Claes Sundmark gör farleden mindre intressant för linjesjöfart. 

Göteborg skulle hamna först

En viktig aspekt för hamnen är att Göteborg skulle bli den första stora hamnen istället för den sista, om rutten från Asien går via Nordostpassagen.

– Det finns en klar fördel för svensk industri om det går att använda den vägen. Och svensk industri har mycket handel med nordöstra Asien, sa Claes Sundmark. 

Claes Sundmark, Göteborgs Hamn, pratade om möjligheter och utmaningar med Nordostpassagen som en tredje global farled. Foto: Klara Johansson

Han talade också om risker och möjligheter för sjöfarten i stort. Världshandeln har ett par stora farleder och när något händer i dem – en båt på tvären, lågt vattenstånd – så ger det stora följder. 

– Hade Nordostpassagen varit ett fungerande alternativ så hade den varit en tredje farled av stor betydelse. Men återigen, det finns flera utmaningar och problem, sa Claes Sundmark.

”Måste lita på ryssen”

Johan Woxenius, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan, har forskat om bland annat linjesjöfart. Han är inne på samma linje när det gäller geopolitisk säkerhet.

– Man måste lita på ryssen om man ska gå genom Nordostpassagen, sa han, men påpekade samtidigt att säkerhetsrisker finns även där fartyg seglar idag, i området runt Suez till exempel. 

Johan Woxenius är tveksam till om linjesjöfarten skulle välja Nordostpassagen eftersom leden knappast kommer att vara öppen året om. Han noterade också att mycket av flödena från Asien till Europa idag går från Kina, och då blir avståndsskillnaden inte lika stor som från Japan.

Panelsamtal. Claes Sundmark från Göteborgs Hamn, Johan Woxenius från Handelshögskolan, Marie Jacobsson från UD och Katarina Gårdfeldt från Polarforskningssekretariatet. Foto: Klara Johansson

Polarforskarna vill ha ny Oden

Katarina Gårdfeldt är direktör för Polarforskningssekretariatet som samordnar svensk polarforskning. Hon sa att Sverige har en ledande position på området globalt och att vi bör behålla den.

– Det är väldigt angeläget att vara uppe i Arktis för att forska, och det är viktigt att Sverige fortsätter att göra detta eftersom vi har världsledande kunskap inom både polarforskning och isbrytning, sa Katarina Gårdfeldt. 

Isbrytaren Oden har en viktig roll för polarforskningen – fartyget är en uppskattad plattform och har deltagit i många polarexpeditioner – men enligt Katarina Gårdfeldt behöver Oden snart bytas ut.

– Odens efterträdare är vår absolut viktigaste fråga just nu, sa hon och visade designförslag på en ny klimatneutral forskningsisbrytare, 158 meter lång och tänkt för användning året runt, som Polarforskningssekretariatet vill ska finansieras och byggas. I dagsläget finns inget politiskt beslut.

Grönare och starkare

Sekretariatet vill att en ny svensk forskningsisbrytare ska vara klimatneutral. Oden är inte tillräckligt miljövänlig för att på sikt användas för klimatforskning i Arktis, menar Katarina Gårdfeldt. En efterträdare bör också vara starkare än Oden eftersom forskarna märkt att hon inte kan ta sig till alla ställen vid önskad tid på året. Sommarens expedition för att studera smältsäsongen kom till exempel inte så högt upp i Arktis som forskarna hade hoppats. 

– Tidigare har vi kunnat samarbeta med ryska atomisbrytare för att ta oss till svåråtkomliga ställen men det gör vi naturligtvis inte nu, sa Katarina Gårdfeldt.