Nästa år levereras två nya STS-kranar (ship-to-shore) till containerterminalen av märket Liebherr. De kommer att arbeta på samma spårvidd, 30 meter, som de kinesiska ZPMC-kranarna på bilden.

Fotograf: Pierre Adolfsson

Kategori: Hamn/Logistik | Container | Ekonomi

APM köper jättekranar

För knappt två år sedan tog APM Terminals över containerterminalen i Göteborg – bolaget har hittills satsat hundratals miljoner på att utveckla hamnen och i slutet av nästa år anländer två nya STS-kranar.

Det pågår en febril aktivitet i Skandiahamnen (containerterminalen) i Göteborg med flera omfattande entreprenadarbeten som löper parallellt. Samtidigt har bolaget köpt in två nya stora (höjd 45 meter) super post-panamaxkranar som kommer att skeppas till Göteborg och byggas upp på plats i oktober 2014, plus två järnvägskranar. APM Terminals, som driver terminaler i över 60 länder, har hitintills investerat drygt 400 miljoner och mer investeringar följer innan året är slut.

800 miljoner på fem år

I koncessionsavtalet som löper under 25 år med Göteborgs Hamn har man utlovat investeringar på 800 miljoner under de första fem åren. I detta ingår bland annat tre nya super post-panamaxkranar, en utbyggnad av bangården och tio nya truckar av straddle carrier-typ.

– Jag tycker vi håller en bra takt, och vi följer vår masterplan som ligger över 25 år. Sen ska man ha klart för sig att det är lång ledtid på projekten. Just nu jobbar civilingenjörerna för högtryck med ett nytt område för tomcontainrar. Budgeten för det projektet ligger på 135 miljoner, säger Keld Pedersen, vd för APM Terminals Göteborg, till Sjöfartstidningen, och pekar på ett område i östra delen av terminalen.

När tomparken står klar 2014–2015 innebär det att containerterminalen kommer att operera på totalt 80 hektar. Nyligen färdigställdes en betydligt mindre tompark som vätter mot roro-terminalen. Men dessa är som sagt inte de enda byggprojekten.

– Vi jobbar över hela hamnen med olika investeringar. En viktig del är kajkapaciteten. Idag har vi drygt 400 meter kaj med 30 meters spårvidd för STS-kranarna. Just nu håller vi på att anlägga spår (med 30 meters spårvidd) för ytterligare 400 meter, vi hoppas bli klara i oktober. Inom några år kommer vi att addera ytterligare 300 meter. Och inköpen av de nya kranarna ger oss högre kapacitet att hantera flera anlöp samtidigt. För de större fartygen finns det möjlighet att produktiviteten vid av- och pålastning höjs med upp till hela 50 procent. Det gör att liggetiden för fartygen i hamn kan bli kortare vilket ökar vår flexibilitet gentemot rederierna, säger Keld Pedersen och fortsätter:

– När alla projekt i masterplanen genomförs så pratar vi om en kapacitetsökning på två miljoner teu. Det utrymmet finns på koncessionsområdet. Alltså mer än en fördubbling av dagens volymer.

Järnvägsspår

Cirka 50 procent av alla containrar som hanteras i hamnen går via järnväg, en siffra som lär öka. APMT lägger mycket krut på att utveckla och förbättra spårkapaciteten samt mottagningsplatserna för in- och utgående lastbilar vilket också leder till en ökad kapacitet.

–Totalt kommer vi då att ha sex spår. Vi har också köpt in två nya järnvägskranar som kommer till Göteborg nästa år. Under den här första femårsperioden kommer vi att köpa in ytterligare en kran. Satsningarna på järnvägen ligger på omkring 150 miljoner och vi bygger enligt EU-standard. Vi tittar också på hur vi kan få elektrifiering in, säger Keld Pedersen och passar på att berömma det svenska järnvägsnätet.

– Jag har ju jobbat runt om i världen och min erfarenhet säger att järnvägssystemet i Sverige är väldigt utvecklat ur en logistisk synvinkel, för industrierna och storföretagen innebär det en betydligt effektivare hantering av godset.

Ett stort problem för containerterminalen under årens lopp har varit sättningar i marken vilket skapar stora ojämnheter. Förutom lutande containerstackar innebär det sämre arbetsmiljö för grensletruckförarna som får köra runt på skumpigt underlag. För första gången på tiotals år håller man nu på att jämna till marken på terminalen. Ett jättearbete.

I flertalet av containerparkerna har man grävt upp och lagt fyra nya lager av asfalt.

– Det kanske inte syns så mycket utåt men det är ett arbete som måste göras. Tanken är att vi ska göra detta över hela området men det kommer att ta tid, säger Keld Pedersen.

Skarp kritik

Enligt APM Terminals har produktiviteten i containerterminalen ökat sedan man tog över från det kommunala hamnbolaget. Enligt Keld Pedersen handlar det inte om piskor och morötter utan helt enkelt om att man arbetar på ett tydligare sätt, en effektivare organisation på plats och processoptimering för att öka effektiviteten på varje enskild kran.

– Vi slog rekord i både juni och augusti för containerhanteringen. Målet är att öka kranproduktiviteten med 20 procent, och jag tror vi kan nå det målet i år.

Men det är inte alla som är lika imponerade. Sveriges Skeppsmäklareförening är starkt kritiskt mot APM Terminals agerande sedan övertagandet.

”Vi såg fram emot en effektivare hamn; med högre produktivitet, längre öppethållanden och en bättre infrastruktur… I dag är vi inte lika nöjda. Den enda tydliga förändring vi sett under de här två åren är nämligen rejäla prishöjningar och ett förhandlingsklimat som stadigt försämrats”, skrev Berit Blomqvist, vd för Sveriges Skeppsmäklareförening, i en debattartikel före sommaren.

– Det är klart att man alltid kan diskutera nivåer och vi har haft en lång diskussion kring detta internt. Vi har lagt på 60-65 kronor per teu i snitt. Efter en noggrann analys av vår affär har vi sett oss tvingade att justera vår prisstruktur. Vi har haft en diskussion med Skeppsmäklareföreningen och enskilda rederier under våren och vi har en bättre dialog idag än innan, säger Keld Pedersen.

Maersk Line

En annan känslig fråga är kopplingen till Maersk Line, båda bolagen ingår i A. P. Møller-Mærsk-koncernen. I samband med att terminalkontraktet undertecknades sa Martin Poulsen, dåvarande vd för APM Terminals Europe, till Sjöfartstidningen på frågan om APM Terminals går Maersk Lines ärenden:

– Vi verkar som ett självständigt bolag. Maersk Line står bara för 50 procent av vår globala omsättning, och den siffran sjunker stadigt. Det är viktigt för oss att demonstrera för marknaden att vi verkligen är ett oberoende bolag.

Keld Pedersen vill idag inte uppge hur stor kund Maersk Line är för APM Terminals i Göteborg, och avfärdar farhågorna om en favorisering av Maersk Line.

– Maersk Line är en stor kund för oss, helt klart. Men jag vill inte gå in på några siffror. Vi har 17 rederier med egna anlöp och vi finns för alla, jag tror vi ligger på 25 anlöp i veckan. Om du vill veta specifika siffror så får du ställa frågan direkt till rederierna.

Kommentarer

  • Socker-Göteborg

    Gott och höra!!

  • Johan

    Oberoende bolag?
    I slutändan hamnar ju pengarna, vinsten/förlusten/, etc. i en och samma ficka.
    Naturligtvis görs detta för att gynna Maersks direktanlöp i Göteborg.
    Den som tror något annat är korkad. Av de 17 rederier som anlöper Göteborg finns det ingen som ens i närheten har ett behov av jättekranar.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.