[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

John Wedel, ansvarig Infrastruktur och logistik på Business Region Göteborg, har sammanställt vilka konsekvenser hamnkonflikten mellan APM Terminals och Hamnfyran fått för näringslivet så här långt. Och konsekvenserna är stora, menar han, med ökade kostnader, förlorade intäkter och ökad miljöbelastning.

– Konflikten kostar mer än många kanske tror och förlamar många verksamheter här, säger han i ett pressmeddelande och fortsätter: 

– Situationen i hamnen är jätteallvarlig och har kostat otroligt mycket pengar. Det är förfärligt, man kör på mycket låg kapacitet. För fyra år sedan sa Göteborgs hamn att man hade 900.000 enheter och att man planerade att gå upp till två miljoner på tio år. Nu har man istället nästan gått ner mot hälften, säger han.

Många påverkas

Enligt en undersökningen som Svenskt Näringsliv har gjort ska en fjärdedel av totalt 478 medverkande företag ha påverkats av konflikten. 51 procent av de som påverkats av konflikten har vidtagit åtgärder för att minimera de negativa effekterna – 13 procent uppger att man helt undviker Göteborgs Hamn i fortsättningen. Stora företag som AB Volvo, Stora Enso, SKF säger att man prioriterar andra hamnar så länge det inte finns en långsiktig lösning på situationen i Göteborgs Hamn.

Containerisering

Även tåglinjerna till containerterminalen har blivit färre. Till exempel har SCT Transport meddelat att man lägger ner sin järnvägsterminal i Jönköping. Detta för med sig att import- och exportflöden flyttas till andra hamnar, vilket också innebär mer gods på vägarna. Stora rederier som Maersk, MSC, Cosco, OOCL vänder Göteborg ryggen. 

– Godset finns ju inte här när AB Volvo, SKF och Stora Enso inte använder hamnen och då går inte rederierna hit. Enligt Svenska Hammar har godsflödet under pågående konflikt i somras minskat från 10.000 containrar per vecka till 3.000. Nu har vi ingen statistik för de sista månaderna men det ligger säkert neråt en halvering av volymerna vilket är extremt mycket. Det finns en trend som heter containerisering, att mer och mer gods läggs i containrar. Till och med virke kapar man i lagom längder och lägger i containrar. Så det är mer containrar i omlopp i dag. Och då behöver vi ju verkligen containerhamnen, säger John Wedel.

Miljardbelopp

Hur stora merkostnaderna blir för företag när containrarna måste ta andra vägar är, enligt analysen, svårt att fastställa, men under ett år kan det totalt handla om flera miljarder. Enligt Wedel är det framför allt industri- och handelsföretagen som drabbas av konflikten. 

– Branschen tror att det finns en hel del företag som inte kommer klara detta utan tvingas lägga ner sin verksamhet. Och detta mitt under rådande högkonjunktur. Det finns ju ingen som har gjort en total sammanställning av alla kostnader och det är väldigt synd för hade man kunnat peka på exakt hur stor notan är hade det blivit en mycket större press på politiken att ta tag i det här.

Samhällsfarligt

Men det finns lösningar. Dels att Hamnarbetarförbundet tecknar ett hängavtal med Transport eller att Transport tillåter Hamnarbetarförbundet att teckna avtal.

– Det kan finnas två kollektivavtal på en arbetsplats om man är överens, inom till exempel skolan har man det. Så det går. Men det kommer Transport sannolikt inte göra. Och APM, arbetsgivaren, kan inte göra någonting. Jag säger inte vem som har fel av de här parterna men vi har låsningar som är svåra att lirka upp. Då återstår bara lagstiftning, det vill säga att man klassar även godskonsekvenser som potentiellt samhällsfarliga vid konflikter. I dag kan bara konsekvenser för människor vara samhällsfarliga vid en strejk, till exempel kollektivtrafiken eller sjukvården. 

Snabbutredning

Regeringen tillsatte nyligen en utredning om att se över reglerna för stridsåtgärder, men det arbetet ska inte vara slutfört förrän i slutet av maj 2018.

– Det tycker näringslivet ligger väldigt långt bort. I företagens värld skulle en snabbutredning gjorts på en månad, säger John Wedel.

Ringar på vattnet

Hamnkonflikten innebär både förlorade intäkter för företagen och kostnadsökningar när man tvingas hitta andra transportlösningar och exempelvis ta ner godset till Tyskland och andra hamnar. Dessutom får hamnkonflikten negativa effekter på miljön.

– Nu kan man verkligen se på E6:an hur mycket lastbilar det är, det går bra stora volymer på vägarna som tidigare gick via hamnen. Och det är ofta inte de snällaste lastbilarna heller miljömässigt, menar John Wedel som tror att de långsiktiga effekterna är ännu farligare. 

– Nya företag kommer inte vilja etablera sig här, några av de stora företagen med många produktionsanläggningar i världen väljer kanske på sikt att flytta produktionen från landet. Akzo Nobel har till exempel sagt att funkar inte Göteborgs hamn måste de kanske flytta sina verksamheter. Och då påverkas ju även servicenäringarna – tekniska konsulter, underleverantörer. Det ger ju ringar på vattnet.

Djupt tragiskt

John Wedel säger att konflikten kostar mer än vi tror och förlamar verksamheterna i Göteborgsregionen. 

– Löser vi inte situationen i hamnen minskar Göteborgs attraktivitet när det gäller utveckling, expansion, etablering. Liksom Göteborgs funktion som logistiknav. Om du ska etablera dig någonstans är det många saker som är viktiga – det ska finnas mark, en bra akademi, forskning, utvecklingscentra och så vidare, men hamnen är en otroligt viktig komponent i ekvationen. Tar vi bort den är vi nästan som vilken stad som helst. Sammantaget är konflikten en konflikt med bara förlorare. APM förlorar enorma summor, inom Hamnfyran mister många medlemmar sina arbeten, Göteborg tappar etableringar på sikt, näringslivet drabbas av kostnadshöjningar och intäktsbortfall, miljön tar stryk och många småföretag tvingas lägga ner eller gå i konkurs. Det hela är djupt tragiskt.

[/flowy_subscriber_only]