[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]a, i praktiken knappast.
Aktern reser sig majestätiskt mot havet, de två fyrbladiga propellrarna viftar tafatt i luften medan skorstenarna nummer tre och fyra försvinner under vatten. Men Titanics akterdäck är tomt, allt folket sitter i flottar och livbåtar. Skulle det lyckas om olyckan inträffade nu?
Jo, menar tydligen en stor tillverkare av säkerhetsutrustning som har en sådan animerad reklamfilm. Med dagens evakueringsutrustning får man ut hundratals människor i timmen. IMO:s krav är att passagerarfartyg skall kunna evakueras på 30 minuter. Utrustningen som skall göra det här möjligt diskuterades på organisationen IASST:s sjösäkerhetsseminarium i Mariehamn häromveckan. Reklamfilmer och presentationer av livflottar, livbojar, räddningsgångar, nerfällbara stegar, livbåtar, kranar, släckningssystem, beslutsstödjande mjukvara, träning och övning fyllde hela dagen för de omkring etthundra åskådarna i kulturhuset Alandicas stora sal.
Staale Brungot från det norska träningscentret ASK Safety frågar om det är omöjligt för tillverkarna att samarbeta och standardisera utrustningen.
– Vi utbildare har genom åren sett så många typer av flottar, livbåtar och dävertar – och de blir bara fler. Jag blir förvirrad, jag kan bara tänka mig hur förvirrade besättningarna kan vara, säger Brungot.
Enligt Benny Carlsen från danska Viking Safety är det lättare sagt än gjort. Brokigheten beror inte bara på tillverkarna utan på att det också finns nationella bestämmelser och på att redarna alltid söker de billigaste lösningarna som ändå uppfyller kraven. På små färjor vill man till exempel ha system som en ensam besättningsman kan använda på egen hand.
– Men vi har gjort en viss inre standardisering och använder samma grundläggande moduler i flera produkter så man kan träna med en och förstå en annan, säger Carlsen.
Ett liknande problem finns med räddningsdräkterna. De torrdräkter som skall finnas på fraktfartyg är egentligen engångsdräkter och håller inte i upprepat träningsbruk.
– Träna med nylondräkter som håller och visa upp neoprendräkterna, är Carlsens råd.
Evakuering är teori
Publiken är utbildare från sjösäkerhetsskolor och säkerhetsansvariga från rederier från Europa, Ryssland och Afrika. De applåderar varje anförande men kommer sedan med de besvärliga frågorna.
– Tror ni verkligen att det går att evakuera ett passagerarfartyg med 3 000 eller 4 000 personer på en halvtimme, frågar en irländsk räddningsutbildare.
Øyvind Sundquist från Brude Safety tar bollen. Han säger att övningarna med deras evakueringsstrumpor, rutschbanor, vinschar och flottar visar att man kan få ut till exempel 450 personer per timme genom ett visst system, och då skall man helt enkelt ha tillräckligt många sådana system.
– Flaskhalsen är mera sannolikt att få upp folk från alla flottar och båtar, säger Sundquist.
– Men i ärlighetens namn måste man väl säga att det inte går att evakuera 5 000 människor från ett trehundra meters fartyg på en halv timme, säger Øyvind Sundquist också.
Enligt moderator Russell Gray funderar man inom IMO på att förlänga den föreskrivna evakueringstiden till två timmar för att den nuvarande regeln stöter på gränsen för det möjliga.
Smått är vackert
Mikael Hinnerson från det svenska sjöräddningssällskapet SSRS vill slå ett slag för användningen av sunt förnuft i sjöräddningsverksamhet oberoende av vad IMO-reglerna föreskriver.
Räddningen är bara halvvägs då folk är i flottar och livbåtar, påpekar han. De som ligger närmast till att hjälpa är vanligen andra fartyg, men de är dåligt utrustade för att ta upp folk ur havet. SSRS har tillsammans med Stena Line i projektet First prövat nya metoder att hjälpa nödställda i hög sjö ur vågorna då till exempel helikoptrar inte finns eller inte kan komma fram.
Bland det som prövas är speciella vattenskotrar som snabbt kan firas ner från fartyg, från en trailer eller till och med från helikopter. Vattenskotern kan ta sig fram till nödställda också i steniga vatten. Man söker också få folk upp från räddningsflottar genom att lyfta hela flotten ombord. Både lyft med hake och lyft med en vinsch som har ett nät har prövats. Den senare metoden fungerar också men är så skrymmande och dyr ombord att Hinnerson misstänker att den inte blir populär bland redare.
Om flottarna inte görs för stora kan man också använda vattenskotern för att bogsera dem en bit, till exempel till en kran som kan lyfta upp dem. En skoter kan ha över 300 kilos dragkraft. First-projektet möts med intresse men också med lite skepsis. Man tror inte att vare sig befälhavare eller besättningsmän är intresserade av möjligheten att ge sig ner i ett stormigt hav på en vattenskoter. En metod som skall ha prövats vid övningar på Atlanten är att fiska upp räddningsflottar med militära landstigningsbåtar med nerfälld förramp.
[/flowy_subscriber_only]