[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]erpol och Världsbanken.
En rapport från Interpol, en internationell organisation för kriminalpoliskårer, Världsbanken och FN:s avdelning för bekämpning av droger och kriminalitet, som kartlagt de ekonomiska flödena kring sjöröveriet utanför Somalias kust och Afrikas horn visar att mer än USD 400 miljoner (motsvarande 2,6 miljarder i svenska kronor) krävts i lösensummor för kapade fartyg mellan april 2005 och december 2012. Under tidsperioden kapades hela 179 handelsfartyg.
De är de stora vinnarna
Rapporten fokuserar på Djibouti, Etiopien, Kenya, Seychellerna och Somalia och tittar på hur mycket pengar som krävts i lösensummor, till vem eller vilka pengarna går och hur de investeras. Enligt rapporten går den största andelen av pengarna till de som finansierar operationerna/attackerna. Den här gruppen tar oftast 30-50 procent av bytet.
De så kallade fotsoldaterna som utför själva angreppen får dela på en ”standardpott” på USD 30.000-75.000 (200.000-500.000 svenska kronor) per fartyg, vilket oftast bara motsvarar en mycket liten del av själva lösensummebeloppet. Den tredje gruppen som tjänar på kapningarna är lokalsamhället som också bistår piraterna med bland annat mat och droger.
Så investeras pengarna
Jämfört med vad många tidigare har trott investeras pengarna från attackerna framförallt inom Somalia och de investeras både i lagliga och kriminella sektorer. Exempel på det senare kan vara människosmuggling och stöd till olika milisgrupper. Somaliska pirater investerar också i handeln med kat som i många århundraden odlats på Afrikas horn och den Arabiska halvön för dess rusningseffekter. Till västvärlden kom drogen först på slutet av 1980-talet, och den narkotikaklassades i Sverige 1989.
[/flowy_subscriber_only]