Mærsk Mc-Kinney Møller i Göteborgs hamn.

Fotograf: Fredrik Davidsson

Kategori: Ekonomi | Arbetsmarknad | Folk/företag

200 miljarder till danska statskassan

Under 2013 seglade den danska sjöfarten hem över DKK 200 miljarder till den danska statskassan, visar ny statistik.

Den danska sjöfarten bidrog med DKK 201 miljarder till den danska statskassan under 2013, en ökning med sex miljarder från föregående år och ett nytt rekord, skriver Danmarks Rederiforening i sin årsrapport och hänvisar till siffror från myndigheten Danmarks Statistik. 

Omfattande tillväxtplan

Rederierna är ryggraden i det stora maritima klustret i Danmark och spelar en stor roll för landets totala ekonomi, till exempel är A. P. Møller-Mærsk rankat bland världens 100 största bolag av Forbes.

Under 2012 tillsatte regeringen på Christiansborg en tillväxtplan för den maritima sektorn, där ingår att marknadsföra Danmark som ett etableringsland för internationella maritima verksamheter, skapa utbildningar i världsklass, stärka innovationen och få bort danska särkrav som slår mot sjöfarten. Enligt Danmarks Rederiforening kommer tillväxtplanen innebära att danska redare står ännu starkare när de oroliga ekonomiska tiderna på ett globalt plan lägger sig.

Idag består den danskkontrollerade handelsflottan av över 2.000 fartyg och landet är bland världens fem största sjöfartsnationer. Men trots rekordinseglingen på 201 miljarder och ökad aktivitet för rederierna föll lönsamheten under 2013. Tanksegmentet, där danska rederier är stora, brottades och brottas fortfarande med svaga rater och överutbud av tonnage. Situationen för bulk är inte mycket bättre, med långt ifrån tillfredsställande rater.

Stora investeringar

Många danska rederier har enligt Danmarks Rederiforening stort fokus på kostnadssidan med effektiviseringar och minskad bränsleförbrukning. Samtidigt skriver man i årsrapporten står rederierna inför ”våldsamma” investeringskrav som kommer i samband med nya krav på ballastvatten och svavel. Det handlar om flera miljarder danska kronor för rederinäringen.

Kommentarer

  • Anonym

    hur många fartyg är har danskt flagg ?
    hur många danska sjömän finns det i dessa faryg?inkl, befäl?

    • Anonym

      spelar det någon roll?

    • Anonym

      der er lidt over 600 skibe under dansk flag og ca. 3000 danske søfolk.

  • Anonym

    Hur många av dessa miljarder kunde ha hamnat i den Svenska statskassan med en ambitiösare sjöfartspolitik här?

    • Johan

      Naturligtvis en totalt orealistisk jämförelse.
      Som du ser finns AP M. Maersk på listan hos Forbes över världens 100 största bolag. Det i sig är svårt att greppa. Finns måååånga stora företag på jorden.
      Sveriges nedmontering av sjöfarten började för många herrans år sedan. Bara för att Sverige hade bedrivit en mer ambitiös sjöfartspolitik genom tiderna innebär det inte att man år 2012 i Sverige hade gett miljarders miljarder till Svenska statskassan. I så fall kunde väl hela jorden bestämt sig för att satsa på sjöfart och alla hade varit tok-rika? Njae. Inte riktigt.

    • Jan-Erik Mehtola

      Det lär vi nog aldrig få reda på.

  • Anonym

    nej ! ganska meningslös artikel ?
    svenskar skattebetalare bidrar med 1650 miljarder till statskassan?

  • Göteborg

    Danskar har haft och har slipade och kunniga politiker som vet hur slipstenen ska dras till skillnad mot här hemma.Jämför man barns uppväxt att det mesta kommer hemifrån i detta fall kan man säga att allting kommer uppifrån.Titta bara som exempel på Gbg vad F-n vetAnneli Hultén,Kia Andreasson & Co om sjöfart,infrastruktur,industri mm men ändå är dom med när beslut ska tas…

  • Anonym

    Historien upprepar sig, vi satsar inte på sjöfart nu, för ett antal årtionden sedan tackade den svenska S-ledda regeringen nej till ett område i Nordsjön med orden, vi är inte i behov av området, man kommer inte borra efter olja på de djupen…. Frågan är om vi har politiker som kan hantera de här frågorna eller om kunskapsnivån är för låg. Här har alla intresseorganisationer en uppgift att verkligen se till att medvetandet/kunskapen ökar både hos politiker och allmänhet.

  • Johan

    En klart vettig fråga bland alla kommentarer om usel Svensk sjöfartspolitik är ju hur mycket Svensk industri i övrigt drar in till statskassan årligen? Hur många miljarders, miljarder tror ni det är?
    Hur stor är Dansk stålindustri, gruvnäring, pappersindustri, träindustri, bilindustri, teknikindustri, osv, osv?
    Till råga på allt, hur mycket drar Svensk sjönäring faktiskt in? Naturligtvis inte i paritet med Danskarna, men några miljarder måste det allt vara. Vi har trots allt Nordens största hamn.
    Snälla – Hela jorden kan inte vara experter och världsledande på allt. I Danmark finns ett gigantiskt och världsledande containerrederi, med många andra spetskompetenser dessutom. I Danmark har man en annan sjöfartspolitik än i Sverige – JA, men i Sverige har vi en herrans massa annat som Danskarna inte har, som vilken skolpojke som helst förstår ger en herrans massa miljarder till Svenska statskassan.
    Förstår ni inte att olika länder är duktiga på olika saker? Hade alla länder på jorden varit världsledande i allt, ja – då hade jorden varit en mycket fin plats att vara på oavsett var. Riktigt så är det inte. Sverige monterade ner sjöfarten för många, många år sedan, och det finns inget som någonsin kan förändra det. Sverige kommer aldrig att bli något Danmark inom sjöfarten.

    • H

      Nej inte om alla har din installning……

      • Johan

        Inställning?
        Det handlar inte om det. Det handlar om verkligheten. Vi kan inte tro att något som började monteras ned för många tiotals år sedan, ska förändras över en natt med en massa statligt stöd.
        Sverige har gått en annan väg, Sverige är mycket duktigt på mycket annat. Danmark valde sjöfarten.

        • H

          Vem har sagt att det skall ske over en natt?
          Givetvis tar det manga ar. kanske ar det inte ens mojligt men vi borde iallafall forsoka istallet for att kasta yxan I sjon.
          Aven Danskarna har industri I varldsklass, sa dar faller ett av dina argument.
          Svensk export sjunker enligt nyligen publicerad fakta. Men det ar ju inte det som diskussionen har galler. Fragan ar varfor Sverige ska tacka nej till en presumtiv inkomstkalla som ytterligare kan spa pa inkomsterna.

          • Johan

            Därför att det kanske kostar mer än vad det smakar?
            Att bygga upp sjöfarten i Sverige kommer inte på långa vägar att vara billigt. Vidare finns argument som att sjöfarten redan är rejält gynnad av Svenska staten i jämförelse med andra industrisektorer och transportnäringar.
            Svensk export går upp och ned från år till år. I de allra flesta fall beror det på världshändelser och ekonomiska detaljer. Såsom kronans värde mot dollarn och EUR.

            • H

              Huruvida sjofarten ar rejalt gynnad gentemot andra sektorer beror ju helt klart pa hur man ser saker o ting. Anledningen till att det pa pappret ser ut som om sjofarten ar gynnad ar for att det ar ett direct stod fran staten. Man skulle kunna utveckla detta och saga att exempelvis foretag som tjanar miljarder I Sverige men som genom skattetrix inte skattar en krona I Sverige ocksa ar gynnade, fast pa ett annat satt. Nu ar jag langt ute, visst men jag anar anda ett visst tvekande I din argumentering da du anvander ordet ”kanske” for sanningen ar ju att varken du eller jag vet nagot om det skulle lona sig eller inte. Men det finns ju en anledning till att sa manga lander infort tonnageskatt till exempel. Inte kan det val vara sa att att dom ar okunniga och dumma?
              En snabb koll pa varldskartan ger vid hand att Sverige ar att likna vid en o. Utan sjofart sa far vi ge upp manga av de saker vi tar for givet I ett modernt samhalle. Varfor skall vi lata andra lander skota dessa transporter om vi kan gora det sjalva istallet? Likadant med var export. varfor lata andra lander skota det om vi kan gora det sjalva?
              Till sist maste jag bara fa fraga varfor du ar sa helt emot att Sverige skall forsoka bygga upp sjofartsomradet?

              • Johan

                Om andra länder som efter nedmonterad sjöfart eller ej existerande sjöfart inför tonnageskatt är dumma eller ej har jag inte en aning om. Däremot har jag svårt att tro att Sverige är så dumt. Hade det varit en guldgruva, med miljarder och åter miljarder (likt Danskarna) i rena intäkter, hade Sverige naturligtvis inför tonnageskatt imorgon, eller för länge sedan.
                Varför jag är emot det är att många debatterar det på ett extremt enkelt sätt. ”Kan Danskarna så kan vi”. ”Varför vill inte Sverige få in så många miljarder som Danskarna?”. Nej, nej och nej. Det fungerar inte riktigt så. Sverige har ingen sjöfart, knappt – den började sitt försvinnande för många, många år sedan. Förmodligen så kostar det mer än vad det smakar, utan att jag till 100% vet, men därav min stora skepsis till många i denna ständiga debatt som tror att det är så fruktansvärt enkelt.

                • H

                  Manga ganger ar det sunt att vara skeptiskt. Men minst lika manga ganger maste man vaga satsa for att kunna vinna. Sveriges sjofart borjade monteras ner for manga manga ar sedan, men jag tror inte det ar for sent att bygga upp den igen, aven om det kommer att ta tid. Skalet for mig att tro pa att det ar mojligt ar varat utsatta lage dar vi bor pa en o omgiven av vatten, med europas langsta kuststracka. Med en export som till 90% gar pa fartyg maste det vara mojligt att skapa en egen handelsflotta vard namnet. I ovrigt hanvisar jag tillen artikel I denna tidning: http://www.sjofartstidningen.se/det-borjar-ljusna-svensk-sjofart/

  • avanti

    I dagsläget kostar en svensk sjöman endast nettolönen ,tack vare fackförbund och politiker.
    En arbetstagare från låglöneland kostar betydligt mindre kanse 1/3 av vad en svensk arbetstagare skulle kosta ,tack vare fackförbund och politiker.
    Listan på förändringar och som görs i skrivandets stund kan göras lång,tack vare fackförbund och politiker.
    Frågan är utredd sen länge ,utredaren konstaterar att det går inte att göra så mycket mer från politikers sida ,då det är risk att negativa incitament kan spridas till andra brancher och företag inom landet.
    Sjöfarten är som Anders Borg konstaterarat en redan gynnad näring jämfört med andra brancher.

    Vad mer kan göras ?
    Förenkla regelverk.
    Lägre avgifter för moderna fartyg som uppfyller miljökrav .
    En Gynnsam företagbeskattning.
    En gynnsam beskattning av sjömän i internationell sjöfart.
    En hållbar personalutveckling ombord och iland ,som på sikt kan stärka sjöfarten och klustret.
    Man kan ställa ett krav på 50 % av personalen skall vara svensk ,och andra som anställs skall ha drägliga villkor och arbetspass ,så att kontinuitet kan uppsrätthållas ombord med tanke på arbetsmiljö,säkerhet och kompetensutveckling.
    Verklighetsanpassa utbildning.
    Tillåt människor att arbeta 12 timmar ordinarie arbetstid och därefter övertid,alla dagar grå dvs en övertidstimma = 1,2 tim . verkligeten idag ligger redan på ett högre uttag av arbetstid och detta utan ersättnign.
    1+1 system 0ch 4 veckors semester är rimligt när man jobbar 12-17 timm /dag .snitt från branchens befäl.
    det skall inte gå att förhandla bort semester. orimligt
    och man skall heller inte som vissa befattningar ha en intjäning på 44 dagars semester.orimligt.

    Att vara till sjöss är ett åtagande som ställer vissa krav och måste lönas rimligt.
    Att vara redare ställer vissa krav och måste bemötas rimligt.
    Att bara skylla på politiker är inte hållbart,frågan är utredd och världen är full av fartyg ,det lär ligga ca 1000 fartyg upplagda.
    om detta är av riksintesse att särbehandla denna branch i sverige eller i europa .måste det även gynna samhället. billiga redare har alltid funnits även billig besättning.om man skall göra som brukligt är att se över axeln ,tycker jag mej se att dessa billiga alternativ inte överlever.
    därav kan man lära att detta är ett gemensamt intersse och att vi måste framöver börja se framåt.

  • Anonym

    När jag läser kommentarerna undrar jag, varför Sverige tackar nej till alla dessa pengar. Här skrivs om nedmontering av handelsflottan. Visst, när jag gick till sjöss 1975 fanns det många tusen svenska sjömän. Det fanns gott om stora rederier. Det mesta är borta i nu svunna tider, men Svenska Staten tackar idag i praktiken nej till riktigt stora pengar.
    Någon skrev att danskarna har 600 fartyg under dansk flagg. Sverige ramlar under 100 nu och färre blir det, då det inte är konkurransneutralt att driva fartyg under svensk flagg. Det är så enkelt.
    Om Svenska regeringen satte sig in i detaljerna, tog in sakkunniga rådgivare, och lärde sig räkna, så borde svenska handelsflottan växa så det knakar. Vi bor på en ö, för bövelen.

  • Anonym

    detta är en fråga för arbetsmarknadens parter .
    kom med förslag !
    Dolda agendor går nog inte hem längre!
    Intrigitet ,ärlighet och framtidstro saknas i debatten .

  • Seved

    Sverige är ett land med seglande skogsbönder i en bräckt ankdamm, danska bönder luktar salt i alla väderstreck. Danskarna har AP.Möller, vi svenskar Anders Borg. Det är bara att släppa taget om sötebrödsdagarna efter de två senaste världskrigen. Då vi skonade från misär var herrar på täppan i ett ögonblick av världshistorien. Varför älta och bliga med avund på grannen, innovationer är vår framtid.

  • seanman62

    Jag är en arbetslös svensk sjöman med sjökaptenspapper. På internet hittar jag massor av fina jobb, men lägger man på den svenska skatten så klarar jag inte att försörja min familj. Min tanke är då att en skattebefrielse skulle hjälpa. Avundsjuka i sverige då..? Till försvar för detta vill jag påpeka att jag och min familj bor och konsumerar i sveige. Och inte minst är vi då inte en belastning för de sociala utgifterna! Anders Borg var är du?

  • Anonym

    Om alla brancher i Sverige som är utsatta för utländsk konkurrens hade varit gynnade med diverse statsbidrag eller skattebefrielse så hade ju alla varit mottagare av statliga pengar och ingen betalare.
    Det går ju inte ihop sig! Tyvärr har Anders Borg rätt när han säger att sjöfarten redan är hyggligt subventionerad. Annars hade det ju gått att göra något.

  • Johan

    Ja, det finns en anledning till att Anders Borg är finansminister och inte sjöman.
    Om det vore så enkelt som alla tror att Sverige bara vips ska bli en världsnation på sjöfart och bara håva in miljarders miljarder år ut och år in, likt en ständig guldkista vid regnbågens slut. Sverige skulle Sverige snabbt bli världens rikaste land med den ekvationen.
    Det finns väl på riktigt ingen som tror på det lika lite som ni tror på tomtar och troll?

  • Anonym

    jag tror på tomten.

  • Anonym

    och jag tror på troll

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.