Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen. Bild från Satsa på Sjöfarts rekryteringsturné med isbrytaren Atle 2019.

Fotograf: Klara Johansson

Kategori: Arbetsmarknad

2.200 sjömän behövs till 2025

Rekryteringsbehovet inom sjöfarten är fortsatt stort. Under kommande tre år behöver branschen rekrytera 2.200 personer, enligt Transportföretagens nya rapport ”Tempen på sjöfartsbranschen 2023”.

Med en samhällsekonomi som är beroende av sjöfarten behövs krafttag för att lösa rekryteringsfrågan genom att bland annat öka ungdomars intresse för sjöfartsutbildningar och skapa fler utbildningsplatsen inom vuxenutbildningen, skriver Transportföretagen i ett pressmeddelande.

Sjöfartsbranschen har en utmanande personalbrist och kommer inom en treårsperiod att behöva anställa 2.200 personer. Det är en ökning med 25 procent sedan senaste mätningen 2020. Detta enligt Transportföretagens nya rapport ”Tempen på sjöfartsbranschen 2023”. 

– Lyckas inte sjöfartsbranschen hitta personal kommer det att påverka svensk export och import negativt, vilket kommer att resultera i samhällsekonomiska konsekvenser. Vi behöver få fler ungdomar att vilja söka sig till sjöfartens yrkes- och högskoleutbildningar och dessutom behöver vi skapa utbildningsplatser inom vuxenutbildningen. Detta gäller främst inom yrkesvux, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen i pressmeddelandet.

Svårt att hitta manskap

Två av tre företag säger att de har svårt att rekrytera. Överlag är det svårt att hitta personer med rätt yrkesutbildning inom gruppen manskap (både maskin och däck), elektriker/elingenjör och kock/kallskänka/mässman. 

– Innehållet i de utbildningar som leder till sjöfartsbranschen måste hålla fortsatt hög kvalitet samt svara mot branschens krav och behov. Vi menar att kvalitativa utbildningar dels leder till fler sökande till utbildningarna, dels att de som utexamineras har den kompetens som branschen efterfrågar. Detta är något som Transportföretagen, tillsammans med beslutsfattare, utbildningsarrangörer och myndigheter, behöver samverka bättre kring, säger Caj Luoma.

Behov från hela utbildningssystemet

Han betonar att sjöfartsbranschen har behov av kompetens som kommer från flera delar av utbildningssystemet – gymnasiet, yrkesvux och högskola eller universitet.

– Det innebär att även kommunala beslutsfattare ska ha sjöfartsbranschen för ögonen vid beslut om framtida utbildningssatsningar, säger Caj Luoma.

Rederierna har samma bild

Föreningen Svensk Sjöfart håller med om den bild som skildras i rapporten. Johan Hartler är ansvarig för kompetensförsörjning, behörigheter & bemanning hos Svensk Sjöfart.

– Vi instämmer i bilden om att det finns ett mycket stort kompetensbehov inom branschen. Vi välkomnar alla olika aktörers arbete och åtgärder för att öka sjöfartens synlighet. Som isbrytarnas turné nu, eller arrangemanget med studievägledare till Donsö Shipping Meet, säger Johan Hartler till Sjöfartstidningen.

Han menar att man behöver öka både branschens attraktivitet och synlighet hos allmänheten.

– Vi behöver fler som utbildar sig inom sjöfartsyrken och där tror vi att en flexibel utbildningsstege är en av flera pusselbitar, säger han. 

Tio år till färdig befälhavare

Johan Hartler betonar också vikten av att tänka långsiktigt. Det tar tio år från att en person ansöker till en sjöbefälsutbildning till att den personen är färdig befälhavare.

– Det måste man ha med sig när man talar om kompetensbrist. Inom vissa yrkesgrupper kan man lösa bristen när den uppstår, men vi måste se den långsiktiga bilden, säger han.

Transportföretagen listar i rapporten ett antal, enligt dem, viktiga åtgärder för att säkra sjöfartens kompetensförsörjning:

  • Se över regelverket för yrkesvuxutbildningar. För att täcka det omfattande behovet av rekryteringar till både däcks- och maskinmanskap behöver myndigheterna se över regelverket så att reglerna är desamma som för yrkesvuxutbildningar i andra branscher. I dagsläget får de yrkesvuxutbildningar som planeras för manskap anpassas till befintligt regelverk, vilket innebär en begränsning av de personer som har behörighet att söka utbildningarna.
  • Dimensionera för sjöfartens behov. Det är av största vikt att utfallet av den förestående dimensioneringen av gymnasieskolan verkligen tillgodoser de reella behoven. Antalet utbildningsplatser riktade till sjöfarten måste spegla branschens behov inom gymnasieskolan.
  • Utöka skolpengen. Precis som andra delar av samhället drabbas sjöfartsutbildningarna hårt av ökande kostnader i form av dyrare drivmedel, ökande hyror och hög inflation. Även om utökad skolpeng innebär att kostnaden per elev blir högre uppvägs det med råge av att näringslivets behov av en fungerande sjöfart tillfredsställs.
  • Ge företag och branscher större möjlighet att påverka utbildningarna. Politiken måste på alla nivåer ta större ansvar för en bättre fungerande kompetensförsörjning, för en gymnasieskola som utbildar för arbetsmarknadens behov och för att rollfördelningen mellan det offentliga och arbetslivet utvecklas och förtydligas. Företag och branscher måste få ett mycket större inflytande över yrkesutbildningarna.
  • Ökad jämställdhet i transportnäringens olika branscher. Transportföretagen jobbar aktivt och långsiktigt för att öka jämställdheten i transportnäringens olika branscher och välkomnar politiska satsningar som stöttar det jämställdhetsarbetet.
  • Stärkt attraktivitet. Sjöfartens utbildningar inom högskolan och gymnasieskolan behöver växa för att tillfredsställa branschens rekryteringsbehov. Genom att jobba med attitydfrågor i samhället kan politik och myndigheter bidra till att fler väljer sjöfarten som arbetsplats.

Hela rapporten finns här.