Fotograf: Sjöfartsverket

Kategori: Specialfartyg

1.514 fartyg fick isbrytarassistans

Årets isbrytningssäsong är över. De svenska isbrytarna har assisterat sammanlagt 1.514 fartyg under vintern.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]14 fartyg under vintern.

Till slut fick vintern ge upp även på Bottenviken, rapporterar Sjöfartsverket. Samtliga isbrytarresurser har varit igång under årets säsong och trots rejäl kyla i slutet av februari och in i mars, med ihärdiga nordostliga vindar, summeras isvintern 2017–2018 som lindrig till normal.

Beskedlig start

Den 7 december inledde isbrytaren Ale, den minsta av de fem statsisbrytarna, säsongen. Läget under december och stora delar av januari var inte värre än att Ale räckte. I mitten av januari hade dock istillväxten i Bottenviken och utmed Norrlandskusten tilltagit så pass mycket att även isbrytaren Ymer kallades ut.

Därefter följde Oden, Frej och Atle, samt även Sjöfartsverkets arbetsfartyg Scandica (som assisterade i Vänern), Fyrbyggaren (som bröt upp basränna i Mälaren vid ett par tillfällen och Baltica (som assisterade en handfull fartyg i Kalmarsund). Även inhyrda resurser i form av den finskägda isbrytaren Thetis och flera bogserbåtar gjorde sitt till.

Normalt istäcke

Istäcket nådde sin största utbredning den 5 mars då det enligt SMHI:s beräkningar täckte 174.551 kvadratkilometer, vilket motsvarar knappt 40 procent av Sveriges landyta. 

– I jämförelse med tidigare vintrar var säsongens istäcke varken litet eller stort, utan fullt normal. Dock var istäcket på Bottenhavet ganska tunt, säger Emma Grönkvist, driftoperatör vid isbrytarledningen på Sjöfartsverket.

Stundtals besvärligt

Behovet av isbrytarassistans påverkas dock av fler faktorer än bara tjockleken på istäcket. Stundtals uppstod besvärliga isförhållanden då de nordostliga vindarna pressade in stora mängder drivis mot den svenska Bottenvikskusten.

– I kombination med att det fasta istäcket var relativt litet orsakade mängderna drivis några kortvariga stopp i trafiken till Skellefteå, säger Emma Grönkvist.

Ale fick jobba

Även på Vänern uppstod ett besvärligt läge i den förhärskande nordostliga vinden, vilket föranledde att Ale dirigerades dit från och med den 4 mars. För Ale, som är specialbyggd för att kunna passera genom Trollhätte kanal, var detta första stationeringen i Vänern sedan vintern 2010–2011.

– Scandica gjorde en storartad insats för att hålla igång fartygstrafiken på Vänern till dess Ale nådde fram, säger Emma Grönkvist.

Frej avslutade

I slutet av mars hade dock isläget i de syd- och mellansvenska vattnen lättat vilket ledde till att de mindre isbrytande fartygen avslutade sina isexpeditioner. De större statsisbrytarna gick därefter ur tjänst en efter en under april och maj med Frej som sista isbrytare i tjänst till morgonen den 24 maj.

Isbrytarsäsongen 2017–2018 i siffror:

  • Totalt antal assisterade fartyg: 1.514
  • Sammanlagd tid för assistering: 3.307 timmar
  • Sammanlagd distans för assistering: 32.678 nautiska mil (60.519 km)
  • Antal bogserade fartyg: 65

 

[/flowy_subscriber_only]

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]